Skänk pengar till forskning om ME!

Skänk pengar till forskning om ME!
Klicka på bilden för att komma till kampanjen Millions missing i Sverige!

måndag 28 juli 2014

Adopterad som lillasyster

En vacker dag i juni fick jag äntligen träffa min nya storasyster! (Man kan inte ha för många.)
Vi lärde känna varandra i vintras, genom patientforumet, och det dröjde inte länge förrän hon adopterade mig som lillasyster.
Det kändes välbehövligt och mysigt!

Den här dagen blev vi 'hembjudna' till syrran och hennes man i en stuga en bit utanför vår stad som dom hyrde i några dagar. Dom var på genomresa men stannade några dagar extra här, dels för att mellanlanda och vila eftersom resan hem för dom var lång, men också för att kunna träffa oss.

Jag, min man och syrran blev ompysslade av min syrras man som är den enda av oss som inte har ME. Han hämtade oss, bar vilstolar, lagade mat och såg till att vi fick slappna av helt och hållet.
En underbar känsla eftersom det oftast är min man som får ordna allt det där om vi ska på nån utflykt, och det orkar han egentligen inte. Han får sällan den vila och ompyssling som han så väl behöver.
Men denna dag var som om vi var på semester på ett hotell med all-inclusive, och så fick vi så fint sällskap dessutom!

Vädret var kanon, solen sken och omgivningen var så vacker.
På kvällen blev jag och syrran skjutsade på en promenad till havet, i våra rullstolar, av respektive man. Jag kunde till och med ta ett dopp, vattnet var alldeles ljummet där.

Den här dagen blev så lyckad på många sätt, dels hade jag ett lite snällare skov och så fick vi ett så otroligt fint utbyte av att vara med så omtänksamma och kloka människor som delade med sig av egna erfarenheter kring livet med ME. Vi behövde verkligen det.

Jag är så tacksam för detta och kommer bära med mig minnena av detta möte länge länge nu. Längtar tills vi träffas igen!


Stugan ligger i en fin liten allmogeby alldeles nära ett slott!

Inredningen är så vacker! Det fanns extrabäddar för både mig och min man som vi kunde vila på.

En blombukett till värdparet där vallmofrökapseln fick illustrera krämpa och smärtor. Det var min man som valde, och han har alltid en liten tanke bakom blommor han köper.

Rullstollsracing ner till havet. 

Solnedgången var ljuvlig!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna några rader, och mitt tips är att först kopiera det du skrivit eftersom det ofta krånglar när man väl ska publicera det och kanske måste testa igen. Hoppas att det ska funka!