Skänk pengar till forskning om ME!

Skänk pengar till forskning om ME!
Klicka på bilden för att komma till kampanjen Millions missing i Sverige!

måndag 21 april 2014

Nog kom vi ut till havet...

Helt otrolig dag, riktigt sommarvarmt.

Havet var däremot vinterkallt, men mina eksem skrek efter saltvatten och luften var varm, så det blev ett dopp.
Hur mitokondrierna och kroppen i övrigt mår av det återstår att se. Men efter doppet så frös jag inte alls, solen torkade upp badkläderna nästan direkt och pulsen var okej både före och efter själva doppet.
Overklig känsla, från totalt mörker och isolering i en säng i ett halvår, till detta.
Jag ville både skratta och gråta på en och samma gång när jag låg där på klipporna.
Det blir nog till att skaffa ett mjukt underlag om jag ska klara att ligga på klipporna i sommar, och en terrängrullator hade inte varit fel.























Rullars, flygplanet och rullatorn, som för övrigt heter Rullars efter just Rullars.
Det verkar ju nästan vara standard på att man namnger sina hjälpmedel, och båda Rullars är hjälpmedel.


4 kommentarer:

  1. Åh, en sån lycka! Och åh så jag önskar att utmattningen efteråt blir rimlig och inte "kraschlig"!
    Vår sons mörka hud mår också allra bäst av sol och saltvatten, inte med tanke på eksem, men med tanke på hudens spänst, fukt och lyster. Tror vi behöver flytta till ett varmt ställe som hans hud och mina mitokondrier gillar. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kraschvarning, men svårt att säga exakt varför och hur. Huden blev ju så lycklig! Å, kan tänka mig att sonens hud också är tacksam för solen, och man skulle helt klart bo lite varmare och soligare med denna sjukdom. Och med havet vid fotändan : )

      Radera

Skriv gärna några rader, och mitt tips är att först kopiera det du skrivit eftersom det ofta krånglar när man väl ska publicera det och kanske måste testa igen. Hoppas att det ska funka!